lördagen den 28:e april 2012

STEWE SUNDIN: PARABELLUM

| RECENSIONER | NOVELLER | ZOMBIER |

Benjamin Albrektsson har återvänt till sitt föräldrahem efter att ha levt i många år på annat håll, i städer. Hans föräldrar är döda, men huset som är någonting mitt emellan torp och hus står kvar. Där bor han tillsammans med schäfern Lakki. I närheten ligger sedan århundraden okända soldater begravna. Karoliner som stupat under återtåget från Norge, efter det att Karl XII blivit skjuten. och han umgås med grannen Ester. De dricker hembränt, röker och spelar skitgubbe. Ester tycker att Benjamin låtit sina sinnen bli slöa. Själv lever hon nära det ursprungliga, nära gränsen mellan världarna. Men just den här dagen känner även Benjamin på sig att någonting är på gång. Att någonting är på väg. Och så är det. Någonting eller några är på väg...

Stewe Sundin knyter an till en äldre sorts litteratur, där beskrivningar av natur och naturfenomen står för någonting besjälat. Och det finns tydliga influenser av gångna tiders spökhistorier. Men det gotiska/romantiska stagas upp av en slags  hård determinism. Det är väldigt effektivt. Läsaren omges från första stycket av en tät och olycksbådande stämning med förlista skepp och döda knektar i ett ogästvänlig och vinpinat landskap. Det finns också någonting dystert över texten, ett slags stilla dramatik, innan det våldsamma crescendot. 

Författaren skildrar soldaternas umbäranden och krigets vedermödor i några meningar som motvikt till ointelligent krigs- och nationalromantik. Sundins odöda utgör ett slags trasproletariat, och de är lika sorgliga som de är skrämmande. Språket är ofta målande utan att slösa med orden. Det är vackert på samma sätt som karga klippor och sönderblåsta tallar kan vara det. 

Det här är en skräckhistoria, så läsaren får även en rejäl dos zombiekalabalik, batalj och avhuggna kroppsdelar. Och det finns någonting härligt uppkäftigt över den här novellen där handlingen obönhörligt leder mot undergången. När den dagen kommer hoppas jag kunna möta mitt öde lika fylld av jävlar anamma som Benjamin Albrektsson!


Den som önskar fred ska förbereda sig för krig.


PARABELLUM publicerades i Eskapix volym 5, 2011.


Karolinernas dödsmarsch över Tydalsfjällen nyåret 1718-1719. (Armémuseum)
Foto: Ceen Wahren








12 kommentarer:

  1. Jag älskar hur Stewe skriver...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läser Vridna historier just nu. Så strax har jag läst mer av Stewe. Och av dig!

      Radera
  2. "Språket är ofta målande utan att slösa med orden. Det är vackert på samma sätt som karga klippor och sönderblåsta tallar kan vara det."

    Just så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så man vill ha en text, inte sant! :)

      Radera
  3. Jag skall inte säga att jag har läst tillräckligt mycket av Stewe för att egentligen uttala mig, men han verkar ha utvecklats jättemycket på några år. Askul. Vi behöver fler bra novellförfattare.

    //JJ

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag måste säga att Henrik på Exkapix har vaskat fram ett knippe utmärkta novellister och Stewe är en av dem.

      Radera
    2. Jo, det stämmer JJ. Den första novellen jag läste av Stewe tyckte jag inte var så märkvärdig, men sedan har kurvan uppåt stundtals varit brant.

      Radera
    3. Det gäller ju för oss alla, det är därför jag lägger upp in gamla bok på min blogg, jag tycker helt enkelt inte den är bra nog att bli utgiven längre. Tiden går ju framåt...

      Radera
    4. Malin: man kan ju hoppas, men ärligt talat så är det väl inte jättemånga som går så brant framåt på kort tid offentligt, så att säga.

      //JJ

      Radera
  4. Tack än en gång Jonny, gillade att du avslutade med översättningen av Que deciderat paxem para bellum, citatet som mycket riktigt gav novellen sitt namn. Medan låten The sea came in at last av Vader stod för inspiration till själva berättelsen.
    Ser fram emot att läsa vad du tycker om Vridna Historier. Roligt om Eskapix kan uppmärksammas mer, det förtjänar eldsjälen Henrik om inte annat efter alla ekonomiska bakslag och medial ökenvandring.

    SvaraRadera
  5. Intressant, vore trevligt om Eskapix kunde blir mer känt men har svårt att tränga igen "medievallen".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Distributionen är nog knepig. Tyvärr. För säkert skulle ännu fler läsa Eskapix, om det gick att hitta på Pressbyrån eller Bokia.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...