ILSA J. BICK: ASHES

| RECENSIONER | YOUNG ADULT | ZOMBIER |

Jag hittade ASHES hos FYA, plockade hem den i plattan och matade igenom den som en flishugg. Den är, hör och häpna, den första i en trilogi men den här gången tror jag att det är värt varenda sida för ASHES är riktigt jädra bra. Det är en ungdomsbok med YA-betonat språk, det är kärlek och funderingar om livet och döden.

Döden är en skugga över sjuttonåriga Alex liv. Hon har en hjärntumör, hennes föräldrar är döda sedan två år och hennes läkare vill prova ut nya cancermediciner som aldrig fungerar på henne.

"So she got chemo and radiation, and her hair and eyebrows fell out. The upside: her legs and pits never needed shaving. The downside was that the antinausea drugs didn't work - so just her luck - and she puked about every five minutes, driving the bulimics at school a little nuts because she was, like, this total pro"

Så Alex tänker att va fan och åker iväg för att vandra i bergen några dagar. Hon vill rensa skallen och passa på medan hon inte är kroppsligt försvagad. Hon stöter på en äldre farbror, Jack, hans åttaåriga barnbarn Ellie och hunden Mina och språkar med dem ett slag, då plötsligt en tryckande smärta i skallen drabbar dem (Lite Ajvide – hanteringen av odöda-ish). Hunden ylar, alla slås till marken och Jack börjar störtblöda ur munnen och DÖR. All elektronik dör också och i det tumult och kaos som uppstår försöker flickorna leta sig tillbaka till civilisationen.

Den elektromagnetiska impulsen gör annat än dödar folk och mobiltelefoner. Den förvandlar vissa till köttslukande, irrationella och synnerligen blixtsnabba zombier. Alex beskriver sin tumör i hjärnan som ett monster som tagit hennes luktsinne. Hon minns inte längre saker lika detaljerat och beskriver doftminnet.

"What no one warned her about was that when you had no sense of smell at all, a lot of memories fizzled. Like the way the smell of pine tree conjured a quick brain-snapshot of tinsel and Christmas lights and a glittery angel, or the spice of nutmeg and buttery cinnamon made you flash to a bright kitchen and your mother humming as she pressed pie crust into a glass dish. With no sense of smell, your memories dropped like pennies out of a ripped pocket, until the past was ashes and your parents were blanks: nothing more than holes in Swiss cheese"

Men efter den elektromagnetiska pulsen upplever hon att hon känner dofter igen och dessutom mycket starkare än förut. Hon känner lukten av Ellies skräck och kan nosa sig till faror på långt håll, men det som oroar henne mest är att hon känner att även hon håller på att förändras, men hon vet inte till vad och är livrädd att bli en vedervärdig kannibalzombie. Ett stycke in i boken introduceras Tom som nyss är hemkommen från uppdrag i Afghanistan. Han har också varit ute och bergsvandrat och hans vänner har rönt samma öde som Jack.

Samspelet mellan Alex och Ellie är riktigt realistiskt och varmt skildrat. Jag tycker det känns äkta och jag förstår att Alex inte har det helt lätt med lilljäntan. Det är stora känslomässiga kast och den extrema situationen, den likartade bakgrunden (även Ellie har förlorat sina föräldrar) och det yttre hotet svetsar dem samman. BICK har tecknat väldigt fina porträtt av flickorna. Sen så är det så att hunden Mina är med och hunden Mina är inte vilken svennebanan-jycke som helst, utan hon har minsann varit bombhund i Kuwait. Så ni förstår att Mina ordnar biffen inte bara en gång.

BICK skriver med tempo, ironi och ganska naket, tycker jag. Det är inte onödigt mycket beskrivningar, utan det är skrivet just så mycket som behövs för att fånga situationen och människan. Hon är en cliffhangermästare av rang, varenda kapitel avslutas med något hel- eller halvtraumatiskt, så det är näst intill omöjligt att lägga ned boken. ASHES är väldigt beroendeframkallande och den långa väntan tills september då tvåan kommer blir i paritet med väntan på sista Harry Potter.

Finns hos ADLIBRIS och BOKUS