torsdagen den 31:e mars 2011

MADELEINE ROUX: ALLISON HEWITT IS TRAPPED

Allison och fem kollegor har låst in sig i boklådan Brooks & Peabodys personalrum. På andra sidan dörren haltar odöda analfabeter omkring i jakt på något mänskligt att tugga i sig bland butikens bokhyllor. Dag efter dag överlever Allison och hennes jobbarkompisar i det fönsterlösa rummet på en diet bestående av godis och läsk.

Allison har med sig sin laptop och börjar blogga om deras situation. Hon får kontakt med en skingrad skara överlevare. Till slut tvingas Allison och hennes jobbarkompisar att lämna tryggheten i det nu stinkande fikarummet. På andra sidan dörren väntar allsköns hemsk- och äventyrligheter.

Berättelsen är i bloggformat där varje inlägg avslutas med kommentarer och Roux är hyfsat konsekvent. Vissa kapitel tappar dock bloggkänslan. Det här är lite Marian Keyes goes Dawn of the Dead, vilket är menat som en komplimang. Berättelsen pendlar mellan allvar och en skön humor som påminner om just Keyes romaner.

Roux zombier är grymma och hungriga som sig bör. De är på intet sätt innovationer utan erbjuder tryggt zombievåld i originaltappning. Framställningen är kryddad med litterära referenser i lagom dos som ger en bibliofil underton, vilket är trevligt, då huvudpersonerna i början ju är bokhandelsbiträden. Allison Hewitt utvecklas till en cool hjältinna svingandes en röda brandyxa. Det finns ett chick lit-romantiskt inslag som skulle kunna framkalla allergiska reaktioner, men Roux håller det i schack.

Dialogen är genomgående rapp och personbeskrivningen medvetet ytlig men väl fungerande. Jag fastnade särskilt för scenen där Allison hämnas på en riktig lurifax på grymmaste tänkbara vis, samt inslagen med The Black Earth Widows. Precis som t.ex. J.L. Bourne började Roux publicera sin historia på en blogg, vilket utvecklades till ett fenomen. Senare blev hon erbjuden ett bokkontrakt och utökade texten och arbetade fram en roman. Roligt för de som följde berättelsen från början och bidrog med kommentarer är att ett urval av dem är med i den färdiga romanen. Allison Hewitt is Trapped är ett kul inslag i genren och ett friskt komplement till traven av undergångsskildringar.

Slutligen ett kort citat ur ett av de första kapitlen, ett knack knack-skämt som alla med humor likt undertecknad lär uppskatta:

Knock, knock...
[---]
Who´s there?
BLAGRRUUGGHHEEEFGH.

Betyg: 4/5


Allison and five colleagues have locked themselves in the bookshop Brooks & Peabod y's staff room. On the other side of the door are hordes of undead illiterates limping around looking for any human to chew on, among the store's shelves. Day after day Allison and her colleagues at work survives  in the windowless room on a diet consisting of sweets and soft drinks. 
Allison has brought her computer and start blogging about her situation. She makes contact with a scattered band of survivors. Eventually Allison and her colleagues are forced to abandon the safety in the now stinking break room. On the other side of the door all sorts of adventures and horrors awaite. 
The story is in blog format where each post ends with comments and Roux is fairly consistent. Some chapters, however, lose the feeling of a blog. There is a little Marian Keyes Goes Dawn of the Dead about the novel, which is meant as a compliment. The story alternates between seriousness and a wonderful sense of humor reminiscent of the great Keyes novels. 
Roux zombies are cruel and hungry as they should be. They are in no way innovations but offers good zombie mayhem as one wants them to. The story is laced with literary references in just the right dose that provides a bibliophile undertone, which is nice, since the main characters in the beginning are of course bookshop assistants. Allison Hewitt develop into a pretty cool heroine swinging  a red fire ax. There is a chick-lit romantic element which could cause allergic reactions, but Roux have it under control. 
The dialogue is consistently crisp and personal description deliberately superficial, but well-functioning. In particular I got fond of the scene where Allison takes revenge on a real con artist the most cruel way possible, and elements with The Black Earth Widows. Just like J.L. Bourne, Madeleine Roux began publishing her story on a blog, which evolved into a phenomenon. Later she was offered a contract and expanded the text and worked out a novel. Very fun for those who followed the story from the beginning and contributed comments are that a selection of them was included in the finished novel. Allison Hewitt is Trapped is a entertaining contribution to the genre and a healthy complement to the pile of doomsday portrayals.

Finally, a short quotation from one of the first chapters, a knock-knock joke, that all with the same humor like me will appreciate:

Knock, knock...
[---]
Who´s there?
BLAGRRUUGGHHEEEFGH.

Rating: 4 / 5

0 Kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...